Hej då, vinter
Återkomsten
Hej alla killar och tjejer! Ett av mina nyårslöften var att börja blogga igen, så nu jävlar.
Just nu är jag hemma i Sverige på jullov, men i helgen åker jag tillbaka till USA igen och veckan efter börjar jag på min nya skola, San Francisco State University.
Jag har gjort som många andra studenter, både amerikanska och internationella, nämligen pluggat de två första åren på ett community college, för att sedan byta skola och läsa de två sista åren på ett universitet. Den största fördelen med det är att det blir mycket billigare.
Inom två år har jag förhoppningsvis fått min Bachelor of Science in Business Administration, with a concentration in Marketing. Den svenska motsvarigheten är ungefär en kandidatexamen i företagsekonomi och marknadsföring. En skillnad är att en examen tar fyra år i USA, men bara tre i Sverige. Fast jag klagar inte, för det betyder ju bara att jag får bo i USA längre.
Jag tänker berätta lite mer om min nya skola och de kurser jag ska ta den här terminen i ett kommande inlägg.
Glee på svenska
Igår kväll när jag satt och tittade på gammaldags tv så råkade jag zappa förbi ett avsnitt av Glee på TV11. Till min stora förfäran/förtjusning upptäckte jag att de översätter och textar sångnumren!
Lady Gagas I’m on the edge of glory blev på svenska: Jag är på gränsen salig. Och textraden It’s hard to feel the rush, to push the dangerous översattes till Det är svårt att känna rus inför något bus. BUS, haha!
Fantastiskt!
Mmm… Blod!
Idag var min näst sista dag i Sverige på ett tag, så vad gjorde jag? Åt blodpudding så klart!
Jag försökte förklara tjusningen i rätten för min amerikanske kompis, men blood pudding låter ju verkligen helt groteskt på engelska.
Hursomhelst, idag så läste jag innehållsförteckningen på förpackningen för första gången – blod, buljong, rågmjöl, mm – och blev faktiskt inte äcklad. Dock så blev jag enormt äcklad när jag gick in på Wikipedia och hittade bilden nedan. Vem fan äter GURKA och POTATIS till blodpudding?! Helt sjukt!!!
Bouncy balls
För några år sedan spelade Sony in en reklamfilm där de släppte ut hundratusentals neonfärgade studsbollar i några av San Franciscos kända branta backar. Resultatet ser ni nedan. Supercoolt, visst? Men jag undrar vem som fick gå runt och plocka upp alla bollar sen…




Abby
I Love It
Det här har varit min favoritlåt hela sommaren.
Fem dagar kvar!
Hej alla fans!
Hoppsan, jag råkade visste “glömma” att blogga de senaste tio månaderna. Men nu ska det bli ändring på det!
Just nu är jag hemma i Sverige på sommarlov, men om exakt en vecka åker jag tillbaka till San Francisco igen. Man kan säga att jag är ganska exalterad!
Så här har jag tillbringat min vakna tid i sommar:

Så här har jag spenderat mina pengar:

Och så här mycket längtar jag efter att få åka tillbaka till USA:

I sammanfattning så får denna sommar en svag trea i betyg. Bra sak: jag har tjänat pengar. Dålig sak: jag har haft tråkigt.
Det ska bli lite spännande att se hur många som fortfarande har min blogg i sin rss-läsare. Jag gissar på fyra stycken.








